Vätegeneratoraggregat
Arbetsprincip
1. Bränslecellstyp (dominerande)
Väte kommer in i bränslecellens anod via tillförselssystem (tryckreducerande, filter), och delas upp i H⁺ och e⁻.
H⁺ vandrar till katoden via elektrolytmembranet; e⁻ bildar ström (direkt ström).
H⁺, e⁻ och O₂ kombineras vid katoden och bildar vatten (endast emission); styrsystem justerar tillförseln för stabil utgångseffekt.
2. Förbränningsmotortyp
Väte-luftblandning kommer in i motorns cylinder, komprimeras och tänds av tändstiftet.
Högtempererad/högt tryckande gas driver upp kolven för att driva vevaxeln (värme→mekanisk energi).
Vevaxeln roterar generatorrotorn för att omvandla mekanisk energi till elenergi.
- Översikt
- Rekommenderade Produkter
Kärnfunktioner
Noll koldioxid: Brännstackstyp avger endast vatten; förbränningstyp har nästan ingen svavel, NOₓ eller partiklar.
Bränslesystem: Högtryckstankar (35/70 MPa) eller lågtemperaturlagring + vätgasläckage-sensorer för säkerhet.
Anpassningsbarhet: Brännstack kopplad till sol/vind; förbränning modifierad från gasgeneratorer.
Fördelar & Nackdelar
Fördelar: Hög miljövänlighet; grön vätgas (från förnyelsebara källor) möjliggör noll utsläpp under hela livscykeln; låg buller- och underhållsnivå.
Nackdelar: Hög kostnad för grön vätgas; hög teknisk nivå för lagring/transport; brännstackslivslängd/kostnad behöver optimeras.
Tillämpningar
Energi: Nivåreglering i elnätet, distribuerade stationer (t.ex. parkenergi).
Transport: Hjälpkraft för vätgassystem i lastbilar, fartyg.
Speciell: Nollkoldioxidkraft för avlägsna basstationer, luft- och rymdfart, nödåtgärder.
